
Jag måste berätta om igår! Var nämligen ett fruktansvärt PMS-monster! Jag var hemsk. Hängde med min kille Hector, vi skulle ha en vanlig, trevlig söndag ihop. Men det föll ganska snart, jag var galen. Så himla sur, arg, irriterad och ledsen. Alla mina tankar var svarta. Hur jag än försökte och verkligen ansträngde mig för att ta kontroll, så kunde jag inte tänka som vanligt, det kändes som att vara fången i en ilsken hormonbubbla.
Stackars Hector försökte vara snäll, ha tålamod och lirka med mig, men ingenting funkade. Nu kallar han mig ”Biet”. Jag kollade i min kalender, och det stämmer precis. Om ungefär en vecka ska jag få mens, så funkar jag.
Kommer ihåg en annan gång när PMS-monstret var framme. Mensblogg-Kalle och jag jobbade med ”Hasses Brorsas Låtsassyrras Kompis”. Precis som igår var jag arg, irriterad, ledsen och sur. Utan att fatta att det var PMS:en som spökade, la jag hela skulden på Kalle. Tyckte det var han som var dum. Det hela slutade i ett ganska högljutt bråk (ok, jag var högljudd), hela redaktionen hörde! På kvällen ringde jag och bad om ursäkt till stackars Kalle. Undrar om han minns det?
Man tänker att det väl bara är att ”skärpa till sig” under de där irriterade dagarna, men det gåååår inte.
Hur känner du?
PS: På bilden ser ni PMS-monstret Kitty. Om du ser det, spriiiing!

Kitty
Kommentera inlägget
|
Visa alla kommentarer (15)