SVT Play
”Skulle du kunna vara ihop med en punkare med hög, knallrosa tuppkam?”
När jag var yngre tyckte jag att det var skit-superviktigt att man hade samma stil som den man var ihop eller umgicks med. Exakt samma. Jag tittade bara på långa, smala, mörka indiekillar med stora näsor och insjunkna kinder. Visst låter det sjukt?! Tror att jag vara sån för att jag vara rädd att vara ensam. Tänkte att om jag har en kille eller bästis med samma stil som jag själv vet jag att åtminstone den personen aldrig kan tycka att jag är ”fel”. Nu i efterhand kan jag inte riktigt fatta hur jag tänkte, dumt att begränsa sig. Så mycket fördomar!
Dom senast åren har jag varit i hop med både, långa, korta, ljusa och mörka killar. Det viktigaste tycker jag är att man har kul ihop och att man respekterar varandras olikheter. Många försöker ändra på den dom är ihop med, det är egentligen helt galet. Om man gillar nån får man helt enkelt ta hela paketet, både stilen, dom bra och dåliga sidorna. Men självklart är det kul att visa nya saker för varann, ny musik, nya kläder, ny mat, och vissa gånger blir man superinspirerad och överraskad, och så blir man sådär lika varann ändå.
Fram för att dejta, hångla och bli ihop! Emos, brats, hip-hoppare, rockers, metal-fans och kickers i en enda härlig röra!!!
Vad tycker du? Skulle du kunna vara ihop med en punkare med hög, knallrosa tuppkam? Skriv och berätta om dina erfarenheter av olika stilar och kärlek.
PS: På bilden har jag och min kompis Rebecca bytt stilar på Halloween…
Dom e ju snygga!!!!!
Kitty
Kommentera inlägget
|
Visa alla kommentarer (24)