När jag går in i ett nytt kompisförhållande kan jag bli som helt förälskad i min nya vän. Inte så att jag vill ligga och pussa och krama på kompisen, men jag kan bli pirrigt glad.

Precis så var det med David. Han gick i min parallellklass och vi hade en del gemensamma vänner, men inte riktigt en egen kompisrelation. Vi träffades mest tillsammans med andra vänner, men gradvis blev vi superkompisar. Plötsligt var det David och jag mot världen. Vi hittade på en massa spännande och tokiga upptåg och var med varandra hela tiden. Det var som en väldigt stark förälskelse. Vi tänkte på varandra hela tiden, allt var pirrigt och intensivt, vi ville vara med varandra jämt, det gick knappt att sova om nätterna. Helt omedvetet började vi prata och klä oss som varandra. Det var en fantastisk tid.

Efter en tid mattades kompisförälskelsen av. Det gick att sova på nätterna igen, hungern kom tillbaka och nya vänner dök upp i våra liv. Men David och jag är fortfarande väldigt goda vänner.

Hur får man nya kompisar egentligen?  Och hur blir man nära vän med någon? Idag har jag nära vänner. Men i perioder har jag känt mig jätteensam, som när kompisar bara varit med sina pojk- och flickvänner hela tiden, börjat vara mer med andra än med mig, eller kanske har flyttat från stan.

Hur gör man då för att få nya kompisar när man känner sig ensam? En bra fråga! Och kanske är det lättare sagt än gjort? Men jag kom på några saker som fungerat för mig: På ställen där man gör sådant som just jag gillar, på konserter till exempel, finns andra som gillar samma sak. Alltså kan det kanske vara ett bra ställe att träffa någon som är lite som jag?

På nätet kan man också råka på folk som gillar lite samma sak som en själv och som man kan börja maila eller chatta med. Att faktiskt våga ta kontakt och våga dela med sig av sig själv är grejer som gör att man kan komma någon annan nära. Att vara den som börjar säga hej eller fråga om man ska hitta på något kan ju vara läskigt som bara den, men själv har jag faktiskt bara tyckt det varit kul när personer visat att de gillar mig och vill hänga med mig. Sen passar man ju inte bra ihop med alla förstås, men så är det ju bara.

Min senaste kompis lärde jag känna efter en konsert faktiskt. Hon stod och glodde på en kille jag kände och jag hörde henne säga att han var snygg. Jag nämnde att han var min kompis och så började vi snacka. Hon var jätterolig och schysst! Så tack till min killkompis, kan man väl säga då? Och nej, han fick inte veta något men hon blev min kompis ändå.

Hur har du gjort för att få nya kompisar? Hur kan man tänka om man känner sig ensam? Berätta!

Kram från Jonna som tydligen har snygg killkompis