lördag 6 mars 2010 | Skilsmässa

Pappa slår på stort!

Varannan helg och varje onsdag bodde jag hos min pappa efter att mina föräldrar hade skiljt sig. Vissa saker med att åka fram och tillbaka var jättejobbiga , men det fanns också en del grejer som faktiskt var riktigt kul! 

När jag skulle åka till pappa en fredag till exempel, så blev det liksom lite som en semester eftersom jag bodde hos mamma annars. När jag kom till pappa på fredagkvällen fixade han alltid värsta fredagsmyset! Med godaste maten (typ spaghetti och köttfärssås), dillchips och cider. Sen satt vi i soffan med tända ljus och kollade på TV och käkade chips tills vi var supermätta och pappa somnade till med ett snark i soffan.

På lördags- och söndagsmorgonen gick pappa upp före mig och handlade färska, frasiga frallor och gott pålägg som vi åt till frukost innan vi kanske tog en sväng på stan eller så fick jag lov att vara helt ifred på mitt rum med min målarbok och mina band (Ronja Rövardotter var bäst!).

Så mina resor fram och tillbaka hade verkligen sina fina sidor. En annan fin sida var köttfärsås-mackan! Men den berättar jag mer om sen!

Kram Jonna
 
Ps. Jag och min pappa är på Öland på bilden. Jag är snart 5 år. Två år senare skiljer sig mina föräldrar.

Jonna

Kommentera inlägget

|

Visa alla kommentarer (4)

Ämnen: ,

4 kommentarer

06 mars 2010 14:55

du vet när du va liten o söt o den som alla
visa sin uppmärsamhet på!
och att din moster alltid sa”åh så söt du e!ja det e du!”men nu?!vad händer nu då?
jo inget!!absolut inget!!och då börjar titta
dig i spegeln och tänker för dig själv”e det
nåt fel mää mig?”och helt plötsligt så smyger du dig in på badrummet och snor din mammas
mascara och börjar köpa nya cooola kläder som du aldrig egentligen gillat.och helt plötsligt
så ser du den snyggaste killen i skolan komma
mot dig på skolgården,o han frågar om ni kan
träffas efter skolan.först så fattar du inget
eftersom att han aldrig har lagt märke till dig förut.och jasmin som e populärast i
skolan vill ha med dig i sitt”gäng”.
Sammanfattning:från början i skolan så var
du värsta osynliga tönten som inte fick
nån uppmärksamhet alls.men när låssades va nån annan än dig själv och hade på dig den där
as häftiga nya jackan från h&m och den dyra brunkrämen från kicks,där fick du din uppmärksamet som du ville ha.men fattas det
inget?att det e insidan som räknas kanske?
det finns ca 52procent unga tjejer i sverige som inte e nöjda med sina utseenden och sina kroppar!jag hade en vän som hade råkat ut för
exact detta.
och glöm nu inte att du e bäst!!!!!!!!!!!!
oavsätt vad nån säger så e du bäst!!!!!!!
<3333333333333

Jonna

09 mars 2010 20:27

Hej, tack för ditt långa inlägg. Jag tror det är många som känner igen sig i det du skriver. Jag gör det också. Känslan av att inte duga, att inte passa in, att inte få bekräftelse så man tar till knepen som de där man tycker är populära kör. Och, helt plötsligt kanske man är ”Nån” men inte helt och hållet sig själv! Det är en jobbig känsla. Så kan det vara i en period i livet men sen helt plötsligt så börjar man fatta vad det är som är en själv, det där som finns inuti, som du skriver om. Och det som är inuti får ta mer plats och man träffar folk som verkligen gillar en för just det och inte för att man har rätt jacka eller har en cool frisyr. Vi kommer snart skriva mer om komplex och ideal här på bloggen, så fortsätt skriva kloka synpunkter här till oss allihop. Kram Jonna

elin (vad är populäritet?)
07 mars 2010 13:30

Hej!
Det är verkligen jätte mysigt på den där sandstranden. Jag brukar bada där på somrarna för det är ungefär där jag bor.
Det är jätte kul!

PomPom
10 mars 2010 08:35

Hej!
Jag vet att detta kanske inte riktigt har med saken att göra men i alla fall..

Jag har aldrig träffat min pappa. HAn stack när jag föddes. Varje gång jag frågar min mamma om honnom så blir hon sur och byter ämne.

Jag tycker faktiskt att jag borde få veta något, jag har ingen aning om vad han heter!

Mvh Jag

Jonna

12 mars 2010 10:48

Hej, du har absolut rätt att få veta mer om din pappa! Även om din mamma kanske är arg och besviken på honom av olika anledningar så har inte det med dig och vad du behöver att göra. Säg ifrån, säg så som du skriver här på bloggen, att du har rätt att få veta och att hon får lägga sitt surande åt sidan för din skull! Jag fattar att du känner ett jättestort behov av att veta mer, så ge dig inte! Kram Jonna

Linn
11 mars 2010 16:31

så synd jag önskar att jag kunde hjälpa dig Linn.

moa
« Tillbaka