Snoppar. Det vimlar av dem i omklädningsrum. Ibland kan man känna att ens snopp inte kommer till sin rätt i det iskalla duschrummet. Den liksom kryper ihop. Det beror på att snoppen och pungen krymper när det är kallt.

Pungen har en värmekänslig muskulatur. Eftersom pungen håller en lägre temperatur för att spermie- produktionen ska fungera så kan pungen töja ut sig och krympa. Den åker upp och ner som en liten hiss.

När det är kallt så söker sig pungen till den varmare kroppen för att tina upp sig lite. När det är varmt så blir pungen större. Den letar sig bort från den varma kroppen och ökar ytan för avdunstning. Visst är det otroligt vad smart pungen är? Nästan lika smart som Einstein! Om pungen skulle gå i skolan så tror jag att den skulle ha högsta betyg i alla ämnen.

Även snoppen krymper när det blir kallt. Dessutom kan det kännas som att de andra killarna har större snoppar än en själv när man ser varandra i duschrummet. Det beror på att man alltid ser sin snopp uppifrån. Då blir det som att den liksom försvinner in i sig själv. Andras snoppar ser man från sidan eller framifrån och det gör att de ser större ut. Så om du jämför dig med en kille som har exakt lika snopp så kommer du att tycka att det ser ut som att hans är lite större än din.

När jag var 13 fick jag en galet stor vårta under vänsterfotens trampdyna. Nästan mitt under foten alltså! Sjukt jobbigt.

En fotvårta är ett virus som infekterar huden och blir en svulst som växer inåt istället för utåt. Fotvårtor är helt ofarliga men jättesmittsamma och jag hade blivit smittad när jag gick barfota i duschen på gympan.

Hur som helst, först trodde jag att det var en miniblåsa för det såg ut som ett litet vitt hål, men sen växte hålet och blev till en knöl inne i tramp- dynan. Det började bli ömt och efter ett tag hade jag så ont att jag nästan inte kunde gå. Jag fick liksom halta fram eller vinkla foten när jag gick och riskera att se ut som en galning. Jag provade en massa plåster och medel från apoteket, men inget funkade.

Till slut skulle en doktor skära bort den envisa klumpen. Först skulle området där den satt bedövas med en spruta, men doktorn hann knappt sticka till förrän jag vrålade av smärta och ryckte till mig foten. Det var det värsta jag varit med om! Det gjorde så ont så jag trodde jag skulle dö! Det blev ingen bedövning och inget skärande. Men kort därefter försvann fotvårtan av sig själv. Som att den nästan hade blivit skrämd av sprutan!

Så skulle ni få något som liknar en fotvårta, gå till apoteket med en gång och be om hjälp och behandla vårtan så fort du kan! Då slipper du gå som en krokig gammal gubbe med en smärtande knöl under foten…

En tröst är också att med åren blir man immun mot vårtviruset, så när man är vuxen är det väldigt sällsynt att man får vårtor och de man redan har försvinner av sig själva. Bra va?

Puss!

Ps. På bilden ser ni exakt var den satt.