Det är inte bara jobbigt med ätstörningar för att alla tankar kretsar kring mat, det är faktiskt rent livsfarligt för kroppen också!

Den som svälter sig själv får inte i sig tillräckligt med näringsämnen så att kroppen och hjärnan kan fungera som de ska. Vi behöver fett och kolhydrater för att kunna leva, men för någon med ätstörningar är detta de värsta fienderna.

Det som händer när man inte får i sig fett, kolhydrater, vitaminer och mineraler är att magen blir helt förstoppad så man inte kan gå på toa, levern och njurarna skadas och mensen slutar komma. Kroppen får totalpanik! För att skydda sig utvecklar den skyddsmekanismer, som till exempel att odla mycket mer hår över hela kroppen.

Dessutom påverkas hjärnan. Får vi inte i oss alla näring vi behöver så får ju inte hjärnan någon näring heller och då slutar den fungera som den ska. Det gör att det inte går att koncentrera sig eller lära sig något i skolan längre.

Eftersom kroppen tar så mycket skada så blir den trött och sliten och det kan leda till att man inte lever lika länge som man skulle ha gjort om man hade varit frisk.

Tänk på det här och var rädd om din fina kropp. Den är faktiskt ett underverk!

Kram!

Det finns olika sorters ätstörningar och de kan vara olika allvarliga. Men var går egentligen gränsen för vad som är en ätstörning?

Är  man anorektiker om man har dålig aptit eller hetsätare om man kan äta en hel påse grillchips? Svaret är nej!

En frisk person kan tyda kroppens signaler. Man känner om man är hungrig och behöver mat, eller om man är mätt.

En person som är sjuk känner inte hunger- eller mättnadskänslor eller har lärt sig att strunta i dem. För den som lider av ätstörningar handlar allt om att äta eller inte äta. Man kan också få en felaktig bild av sin kropp. I dina ögon kanske den ser tjock ut trots att du egentligen är jättesmal. Det går inte alltid att lita på spegeln!

/Manne