Det finns olika behandlingsformer som kan hjälpa mot ätstörningar. Vårdcentralen eller BUP, Barn- och ungdomspsykiatrin, kan hjälpa dig och se till att du får en behandling som passar just dig.

Här är några exempel på behandlingsformer:

♦ Kognitiv beteendeterapi
Det här är en typ av terapi där man tränar att handskas med sig själv och sin omgivning i olika jobbiga situationer. Man lär sig känna igen sina negativa tankar och stoppa dem i tid, så man kan tänka på något bra och positivt.

♦ Psykodynamisk terapi
Psykodynamisk terapi är att försöka hitta de dolda och undermedvetna orsakerna till ätstörningarna, alltså luska ut vad det är som gör att man svälter sig, kräks, tränar för mycket osv. Det gör man genom att prata med en terapeut, så kallad samtalsterapi. Det krävs ofta att patienten verkligen vill bli fri från sina ätstörningar för att det ska fungera.

♦ Interpersonell terapi
IPT är en korttidsbehandling (den håller inte på så lång tid alltså) där man fokuserar på sina relationer till andra människor.

♦ Läkedmedelsbehandling
Sen finns det medicin också som kan hjälpa mot depressioner och tvångstankar, som man ofta har när man har ätstörningar.

Känner du till fler sätt att bli av med en ätstörning? Skriv!

Kram från Manne!

2 kommentarer

15 maj 2010 18:04

Jag bara måste tacka er på mensbloggen för ettriktigt bra ämne! Det är inte så många som vet så mkt om ätstörningar så det var behövligt tkr jag. Min bästa vän lider av ätstörningar men jag och min andra kompisar (som ät väldigt oroliga för henne) har aldrig vetat vad för slags ätstörning det är. Men nu vet jag att det är ortodexi. Tack för detta ämnet!

Manne

Tack själv! Jag hoppas att din kompis får den hjälp som hon behöver och att hon snart mår bättre.

Kram

Manne

Linnéa
08 juli 2010 00:11

hej jaghar en pojkvänn som tycker att han är jättetjock fast han inte är det jag säger till han att han inte är det men han lyssnar typ inte och jag är 13 och han 15 men han är smalare än mig!! det känns jobbigt att han tycker så han säger att han har ont i magen varje gång han ska äta och då äter han inte men så är han deprimerad oxå alltså i psyket jag undrar om det kan vara det eller om han har ätstörningar?? och jag känner mig jättetjock när jag är med han för han ör smalare än mig jag vet inte riktigt vad jag ska göra:( jag vill inte känna så här ett tag svalt jag mig själv för att jag tyckte att jag var för tjock och jag är rädd att komma över en viss vikt jag väger 52 men jag tycker att det är gnska mycket ? snälla kan ni ge lite råd för vad jag ska göra mår vekligen dåligt av det här:(

// Lilla jag