En vanlig flytning ska inte lukta så mycket. Kanske bara lite surt. Tvättar du snippan en gång om dagen, försiktigt men noga med en tvätt-olja just för snippan så ska inte den heller lukta nåt speciellt.

Sen är vi ju olika, precis som med svett eller hud så luktar vi ju olika och olika mycket, utan att det är något fel alls.

Men känner du att dina flytningar luktar mycket (som metall eller fisk till exempel), så kan det tyda på tex slidkatarr eller svamp. Det är vanligt och lätt att behandla. Prata med skolsyster, ungdomsmottagningen eller vårdcentralen.

Kom ihåg att de som jobbar med sådant här har sett många snippor med olika färger, former, lukter och flytningar, så de tycker inte att något är konstigt. Man kan ju prata först och förklara hur det luktar. Du måste inte visa snippan och bli undersökt om det inte känns bra.

En sak till; glöm inte att torka dig framifrån och bak när du går på toa. Inga bakterier bakifrån rumpan får dras fram till snippan!

Kram!

Ps. Kitty undrar vad det är som stinker där nere?!

Vid det här laget har ni väl koll på att flytningar är bra för snippan? Att de håller slidan ren och mjuk och finns till av en anledning! Som tjej behöver man inte oroa sig över sina flytningar om de inte ändrar färg, börjar se väldigt annorlunda ut, börjar lukta skarpt eller illa på något sätt.

Men ibland kan det kännas som att man blöter ner eller fläckar ner trosorna när man har mycket flytningar, typ när man har ägglossning, och det kan kännas obekvämt. Man ska inte använda trosskydd för ofta för det kan göra slemhinorna torra och sköra, men precis den dagen det känns som att det liksom plaskar i trosorna är det okej tycker jag. Annars kan man byta trosor en extra gång den dagen för att känna sig torr.

Viktigt att komma ihåg är att man inte ska använda tampong om man inte har mens, även om man har mycket flytningar! Och att inte tvätta sig mer än en gång om dagen med ljummet vatten och oparfymerad tvål (det finns bra oparfymerad tvål och tvättkräm för snippan som är snäll mot hudden på Apoteket).

Hur funkar det med dina flytningar? Lite, mycket? Är det obekvämt eller märker du dem knappt? Berätta!

Kram Jonna

Ps. Min snippas frisyr ser ut som vanligt, men min frisyr på huvudet är annorlunda. Kortare! Känns gött nu när sommaren snart är här!

Flytningar kan komma i alla regnbågens färger! Eller kanske inte riktigt… Blå och lila flytningar har jag aldrig hört talas om. Däremot känner jag till de här:

♥ Genomskinlig: Såhär är flytningen ibland under ägglossningen. Den kan också vara lite tunnare än vanligt för att spermierna ska kunna ta sig fram till ägget.

♥ Vit eller ljusgul: Nästan som mjölk, eller en aning tjockare, är flytningen vanligtvis när man inte har ägglossning eller mens.

♥ Grön eller mörkgul: Har flytningarna någon av de här färgerna kan det vara ett tecken på att något inte stämmer, att man har fått svamp, en könssjukdom eller något annat. Då kan det vara bra att gå till skolsköterskan eller vårdcentralen.

♥ Brun: Flytningen kan vara brunaktig precis innan eller efter mensen. Det beror på att det blandats lite blod i flytningen.

Alla flytningar, oavsett färg, blir som en hård kaka i trosan när de torkar.

Bor du i Malmötrakten och vill träffa Manne och Tora, spela in en video- hälsning som visas på Mensbloggen, få en fin vetekudde, skriva frågor till frågelådan, ta ett vykort eller bara säga hej? Då ska du komma till Sveriges Television i Malmö nu på lördag!

Från kl 12 till 16 har vi öppet hus och visar upp Mensbloggen, Vilma, Vintergatan, Barda, Sommarlov och en massa andra program från SVT. 

Öppet hus på SVT, Stora Varvsgatan 2 i Malmö, lördag 22 maj kl 12-16!

Jag hoppas vi ses!

Saker med kroppen i puberteten är nästan aldrig farliga, men om man är orolig, rädd, osäker eller inte har någon att fråga när det händer nya saker, så uppstår det lätt rykten. Meningen är ju att man ska kunna vara nästan precis som vanligt trots att man växer och förändras.

Flytningar i sig är aldrig farliga, men de kan ibland vara ett symtom på något annat. Så känner du igen dig i mina tre exempel nedanför så tycker jag du ska kontakta skolsyster, ungdomsmottagningen eller vårdcentralen:

♥ Flytningen är tjock, klumpig, kritvit och hela snippan är röd och kliar. Det är antagligen en svampinfektion. Det är supervanligt, man får det av vanliga saker som tighta jeans, om man har ätit antibiotika (typ penicillin), för mycket bad eller tvätt. Man botar det lätt och det är ingen könssjukdom.

♥ Dina flytningar luktar väldigt stark, nästan som metall eller fisk. Du har troligtvis en slidkatarr, ingen fara, det går lätt att behandla det med, precis som med svamp.

♥ Om du inte känner igen dina flytningar alls, om det svider eller värker, helt enkelt om du känner att nåt är fel.

Ibland är flytningarna olika beroende på andra grejer, till exempel var du är i menscykeln:

♥ Flytningen är brun/rosa eller rödaktig. Det betyder att mensen kanske är på gång snart, eller på väg att ta slut.

♥ Flytningen är lite tjock och trådig, ofta blir den det när du har ägglossning, alltså befinner dig mitt emellan två menstruationer.

♥ Sen får vi inte glömma det slidsekret som kommer när man kanske hånglar, tänker på nåt sexuellt eller något annat spännande. Då svarar kroppen med att bli upphetsad, kåt, alltså. Då kallas det att snippan ”lubricerar” den blir svullen, känslig och fuktig. Det sekretet är oftast genomskinligt och inte så tjockt.

Så, det var alla typer av flytningar jag kom på. Oj, vad långt det blev…

Kram!

Ps. Såhär ser jag ut när jag är fralig, hehe…

När jag var yngre så var jag smått besatt av allting som hade med pubertet och kropp att göra. Jag lusläste Kamratpostens Kropp & Knopp-sidor. Ofta handlade frågorna om flytningar. Jag trodde att det hette flyttningar och blev väldigt förvirrad.

Var det alltså en vätska som kom ut ur slidan och skulle flyttas? Var skulle den egentligen flyttas? Använde man flyttkartonger eller gick det bra att använda händerna?

Jag ville fråga mina systrar om saken, men tyckte att det var för pinsamt.

Efter en tid förstod jag att flytningar inte har någonting med flytt att göra…

Kram från Manne!

Jag har ju tidigare berättat om när jag fick mina första flytningar (det kan du läsa om här), de kom ett par år före jag fick min mens och det är ganska vanligt att det är så för tjejer.

När man kommer i puberteten börjar slem- hinnorna i slidan bli lite fuktigare och då börjar flytningarna komma igång. De flesta tjejer och killar kommer i puberteten någon gång mellan 10-13 års ålder och flytningar kan vara ett tecken på att man närmar sig den härliga puberteten. Det kan ta månader eller flera år efter det att man fått sina första flytningar innan mensen kommer.

När mensen kommit kan man märka på flytningarna när ägglossningen är för precis då brukar man få lite mer flytningar och de blir då lite genomskinliga och tunnare. Annars är de lite klibbigare och mer gulvita i färgen.

Har du fått flytningar än? Berätta!

Kram Jonna

Ps. Här hoppar jag och mina flytningar lite studsmatta, hihi

Plötsligt kan man känna hur det börjar rinna något från snippan ner i trosan. Första gången kan det kännas rätt läskigt och ovant, men hur obehagligt det än är, så är det faktiskt precis som det ska. Det är bara en flytning, något helt naturligt!

Flytningar har man hela livet, men de brukar märkas mer och bli rikligare när man kommer i puberteten och sen minskar de med åren.

Flytningarna är som snippans eget reningsverk, skulle man kunna säga. Vätskan håller slemhinnorna inne i slidan fuktiga och skyddar mot bakterier och sjukdomar. Olika personer har olika mycket flytningar och mängden kan också bero på att man snart ska få mens eller att man har ägglossning.

Visst är kroppen himla smart ändå, eller hur?!

Kramar!

När man har ätstörningar så blir synen på mat konstig. En frisk person äter när den är hungrig utan att fundera särskilt mycket. Men för den som har ätstörningar är det en gigantisk utmaning att äta.

Oavsett om man har anorexi, builimi eller hetsäter så får man en konstig relation till mat.

Det är svårt att komma ur tvångstankarna på egen hand. Oftast behöver man hjälp av experter. För vissa tar det lång tid innan man kan äta på ett normalt sätt. För andra går det fortare.

Mensbloggen har fått ett mail från en kille som tidigare hade ätstörningar, men som nu är frisk. Såhär skriver han:

“Det som fick mig frisk var att människor visade mig medmänsklighet och värme.

Det var ett långt inombordskrig för mig att börja tycka att jag var okej. Jag har fått mycket fin hjälp av två terapeuter, utan dem hade jag inte levt idag. Jag fick samtalsterapi och mediciner. Sen hjälpte det mig oerhört när jag vågade berätta för andra att jag var fast i detta helvete.

Mitt tips är att våga prata med någon du känner förtroende för. Blir det fel så prova att prata med en annan person.

Du behöver inte skämmas, du är inte ensam. Detta är ingen kill- eller tjejsjukdom, det är en människosjukdom.”

Ps. Man behöver inte äta larver bara för att man är frisk

Hur hjälper man egentligen en kompis som har ätstörningar?

♥ Prata, tjata och var ”besvärlig”. Man hjälper ingen genom att spela med.
♥ Berätta för kompisens familj och anhöriga om vad du ser och känner. Din kompis kommer antagligen tacka dig längre fram.
♥ Prata med skolans kurator och gör vuxna på skolan uppmärksamma.
♥ Prata inte för mycket mat, kropp, storlekar med mera. Lägg bort tidningar, filmer och TV-kanaler med för mycket smal-hets i. Fokusera på annat när ni umgås.
♥ Ta inte på dig uppgiften för mycket, gör vad du klarar av. När du berättar för kompisens anhöriga så be dem ta över.
♥ Peppa, försök vara positiv.
♥ Visa att du finns där för att prata och för att lyssna.

Har du själv några tips eller erfarenheter? Vad har jag missat på min lista? Skriv!

Det finns olika behandlingsformer som kan hjälpa mot ätstörningar. Vårdcentralen eller BUP, Barn- och ungdomspsykiatrin, kan hjälpa dig och se till att du får en behandling som passar just dig.

Här är några exempel på behandlingsformer:

♦ Kognitiv beteendeterapi
Det här är en typ av terapi där man tränar att handskas med sig själv och sin omgivning i olika jobbiga situationer. Man lär sig känna igen sina negativa tankar och stoppa dem i tid, så man kan tänka på något bra och positivt.

♦ Psykodynamisk terapi
Psykodynamisk terapi är att försöka hitta de dolda och undermedvetna orsakerna till ätstörningarna, alltså luska ut vad det är som gör att man svälter sig, kräks, tränar för mycket osv. Det gör man genom att prata med en terapeut, så kallad samtalsterapi. Det krävs ofta att patienten verkligen vill bli fri från sina ätstörningar för att det ska fungera.

♦ Interpersonell terapi
IPT är en korttidsbehandling (den håller inte på så lång tid alltså) där man fokuserar på sina relationer till andra människor.

♦ Läkedmedelsbehandling
Sen finns det medicin också som kan hjälpa mot depressioner och tvångstankar, som man ofta har när man har ätstörningar.

Känner du till fler sätt att bli av med en ätstörning? Skriv!

Kram från Manne!