Vad är det som gör att det plötsligt tar slut egentligen? Jag har listat några olika orsaker.

♥ Man blir kär i någon annan

♥ Man märker efter en tid att man är olika och inte passar särskilt bra ihop

♥ Man börjar bli osams och bråkar för mycket för att förhållandet ska kännas bra

♥ Den ena personen flyttar och förhållandet rinner ut i sanden

♥ Båda har jättemycket att göra med skolan eller kanske någon sport och hinner inte ses tillräckligt mycket för att man ska kunna hålla kärleken vid liv.

♥ Den ena personen sviker den andra genom att kanske vara oärlig, inte ställa upp när det behövs eller pussa någon annan.

Finns det fler orsaker som gör att det tar slut? Vad tycker du? Skriv!

Det där med kärlek är märkligt. Från att ha fyllts av magfjärilar och varma hjärtklappningar kan kärleken rinna iväg. Du blir kär i någon annan eller så är det som att kärleken bara försvinner.

Men jag tycker att man kan glädja sig åt ett förhållande även om det tar slut. Man behöver ju inte vara ihop hela livet för att det ska vara värt det. Även om ni känner mindre för varandra än tidigare och bestämmer er för att göra slut så kan ni ju vara glada över de fina stunder som ni fick tillsammans.

Och bara för att man slutar att vara kär i sin pojkvän eller flickvän så betyder det ju inte att kärleken är slut för all framtid. Tids nog dyker det upp någon som gör att hjärtat bultar på det där härliga och välbekanta sättet igen.

Han var min första ”riktiga” pojkvän. Inte någon jag var tillsammans med för att han var häftig utan för att jag faktiskt var riktigt kär. Han var den första jag sa ”jag älskar dig” till och det gjorde jag verkligen. Jag älskade honom!

Han hade en egen lägenhet i stan så han skulle slippa pendla flera timmar varje dag till skolan. En dag i maj när jag slutade tidigare, gick jag hem till hans tomma lägenhet och väntade där. Plötsligt kändes allt så meningslöst, så tråkigt. Det var pyttelitet och luktade instängt. Vad brukade vi göra egentligen? Titta på TV, spela gitarr, var det bara det? Han ville bli rik när han blev stor, jag ville jobba med något som gjorde mig lycklig.

När jag kom hem kände jag att jag aldrig mer ville tillbaka till den där lägenheten. Tillbaka till honom. Jag låg på min säng och grät när han ringde. Vi bestämde att vi skulle ta en paus, men det blev aldrig vi igen…

Fortfarande förstår jag inte vad det var som hände. Hur kan känslorna bara försvinna? Vad tror du?

Puss & kram