Jag har växt upp med en mamma och en bror. Pappa flyttade när jag var 6 år så jag minns knappt hur det var när han bodde hemma. Han jobbade väldigt mycket då, men det jag minns att pappa gjorde hemma var att laga mat. Det var hans hemmauppgift liksom. Och att hålla koll på garaget och gräsmattan bakom huset. Jag och min brorsa hade lika ”uppdrag” hemma: städa våra rum, duka/duka av och hjälpa till när det var dags att storstäda. Men det mesta av hemmajobbet gjorde nog mamma ändå. Eftersom pappa var borta så mycket. Det liksom bara skulle vara så. Och, vissa saker hänger ihop med den manliga könsrollen, vissa med den kvinnliga, men är tjejer automatiskt bättre på att ta hand om barn, tvätta eller laga mat medan killar automatiskt är bättre på gräsklipparen, såga hyllplan och meka med bilen? Eller? Knappast!

Nu när jag är vuxen är det sjukt viktigt för mig att dela lika hemma! Det får inte bli så att bara för att jag är tjej så ska jag ha all hem-koll och min kille kanske ”hjälper till” med tvätten ibland! Kanske låter lite basic men jag tror att vi alla får det bättre om vi tar lika mycket ansvar oavsett kön. Jag är t.ex. mycket bättre på att skruva bokhyllor än min kille och han är mycket bättre på att göra rent köket. Lika ansvar helt enkelt!

Hur ser det ut hos dig? Vem gör vad? Slipper brorsan undan en massa saker hemma? Eller gör din pappa allt jobb hemma och mamma ingenting? Bor du bara med pappa? Vilka är dina ”hemuppgifter”? Berätta – säg vad du tycker!

Kram Jonna

Bilden: här är kylskåpsmagnet jag har. Den föreställer en 17-årig tjej som 1942 fick hoppa in och jobba på fabrik i USA eftersom det pga 2:a världskriget saknade män. Bilden kallas Rosie the Retiver och har blivit en symbolbild för den feministiska kampen i USA. Jättefin tycker jag!

Det har kommit flera mail till Mensbloggen som tar upp hur jobbigt det kan vara med föräldrar som ska ha koll på allt man gör på nätet, som bara tillåter surfning max 30 minuter om dagen, som inte tillåter en att ha en egen mail och sådana saker. Det kan ju få en att känna sig kontrollerad, och att ens privatliv inte blir behandlat med respekt och en massa saker.

Jag brukar ofta säga att föräldrar så gott som alltid vill sina barns bästa och när de lägger sig i sådär beror det oftast på att de är oroliga. Det gör det inte ok att de snokar i allt som är ditt men jag tror helt enkelt de inte fattar hur nätet funkar och blir rädda – har läst en massa läskiga grejer i tidningarna osv. Och, kanske kostar surfandet pengar?

Men, i alla fall så tror jag att det bästa är att snacka med sina föräldrar om vad du gör på nätet, visa sidor du surfar på – var lite lärare åt dina parents helt enkelt! Ju mer de fattar, desto mindre oroliga behöver de vara. Så tror jag. Tipsa dem också om medierådet.se (medierådet är en myndighet som finns för att skydda unga från dåliga grejer på nätet bl.a.), där kan de läsa lite mer om hur saker funkar!

Vad har du för internet-regler hemma? Berätta!

Kram Jonna

När jag var 12 bröt jag armen. Höger överarm, rätt av gick den.

Till mamma, pappa och doktorn sa jag att jag hade trillat i hästhagen och bara landat konstigt. Men egentligen hade jag busridit på en häst som jag egentligen inte fick rida på själv. Och, den bockade och slängde av mig. Rätt ner i backen for jag och landade på armen, som gick rätt av. Aj! Men jag skämdes så himla mycket för att jag busridit så jag ljög. Det har varit en hemlis jättelänge, men nu berättar jag! Illa va?

Kanske skulle jag sagt som det var?

Kram Jonna

När brösten växer kan det både göra ont och kännas tungt. Då är det bra med topp eller BH, både som skydd och stöd. Många tycker att det är pinsamt att ta upp det med sina föräldrar. Fast att det är något av det mest naturliga som finns. Jag tycker att ni ska fråga era mammor eller pappor rakt ut. Men om det känns för jobbigt så kommer här några tips:

♥ Be mamma berätta om sin första BH och säg sen att du behöver en.
♥ Önska dig en i julklapp eller födelsedagspresent.
♥ Köp en och slå in en och säg att den är från din kompis.
♥ Säg att din gympalärare/skolsyster/lärare sagt att det är viktigt för ryggen med stöd för bysten och att alla i klassen ska köpa nu.
♥ Skriv en lapp att du tycker det är pinsamt men att du vill ha en BH.
♥ Köp på nätet. Du behöver bara gå och hämta en låda som ingen vet vad den innehåller.
♥ Be en kompis att köpa.

Lycka till!
Kram

Alla kikar vi nog efter olika typer av killar eller tjejer som vi tycker ser bra ut och verkar kul. Vissa av dem blir man kanske till-och-med lite förälskade i. Själv brukar jag ofta vara svag för blonda tjejer, men kan även titta efter söta brunetter när jag är på det humöret. Undrar vad det är som gör att vi dras åt en viss typ, både till utseende och till personlighet? Somliga kanske kollar efter olika typer varje gång?
Kan det vara något vi fått med oss hemifrån? En ärftlig grej i generna från våra föräldrar? Jag måste även erkänna att tanken, ”Undrar vad morsan skulle tänka om jag kommer hem med henne?”, ofta slår mig när jag hittat en intressant tjej som jag spanat in.

Hur är det för dig? Vilken typ spanar du efter och har morsan ett finger med i tanken?