När jag gick i högstadiet var gympan det värsta jag visste. Jag drömmer fortfarande mardrömmar om det. Jag gillade inte att vara i puberteten, jag gillade inte när det kom hår och när brösten började växa ut. Min kropp och jag var inte vänner och hur fasen hade de då tänkt att jag skulle kunna stå naken ihop med andra och duscha?! Hela tanken var ju vansinnig!

Jag gjorde allt för att slippa duscha. I högstadiet tog jag med mig handduk och tvål in på toa och tvättade mig så gott jag kunde där. De andra tjejerna frågade såklart varför jag inte duschade med dem och jag svarade bara: ”Jag vill inte duscha med andra, jag gillar inte min kropp.” Det vara så synd egentligen, jag fattade verkligen inte att jag såg ut precis som jag skulle.

I gymnasiet var det så jobbigt med duschen att jag gick till skolpsykologen och fick ha en egen separat dusch. Annars hade jag vägrat vara med på gympan.

Känner ni igen er? Hatar ni också att duscha efter gympan?

Kram från Kitty!

Ps. Mitt nya nattlinne på bilden kan man ha när man inte gillar sin kropp… ehh, eller inte!

Jag minns hur mycket jag tittade och jämförde i omklädningsrummet efter gympan. Oftast var det ganska ledsamt. Sami hade enorma muskler, själv såg jag ut som en tändsticka. Janne hade redan fått könshår, själv var jag helt kal och len. Daniels hår var tjockt och lockigt, mitt var tunt, rakt och mjälligt.

Men nu vet jag att alla är missnöjda med någonting och att de flesta jämför sig med andra. Kanske kände sig Sami för grov och var avundsjuk på min smala lilla kropp.

Jag tror att det bästa man kan göra är att försöka bli vän med sin kropp. Att försöka hitta fördelar med hur man ser ut. Om man är missnöjd med sitt hår så kan man försöka tänka bort det och istället vara överlycklig över sin fantastiskt fina näsa.

Vad tror ni?

I min klass vara det väldigt mycket prat om att vara snygg. Skulle man vara snygg skulle man ha långt hår, vara smal och ha bröst. Därför var det ett himla jämförande på gympan. Vi stod nakna eller halvklädda inne i det sunkiga omklädningsrummet både före och efter gympan. Detta var vad som brukade hända:

♥ Vi provade och jämförde varandras BH:ar.
♥ Vi jämförde längd och vikt.
♥ Vi undersökte vem som hade mest eller minst hår på kroppen.
♥ Vi höll in magen för att se vem som blev smalast.
♥ Vi granskade varandras bröst för att se vem som hade störst och ”finast”.

När jag skriver ”vi”, så menar jag nog mest de, för jag var kanske bara med en gång eller två, jag mådde så dåligt av det. Jag orkade inte försöka passa in i någon annans mall. Jag vara ju bara jag! Kanske var det därför jag vägrade vara med och duscha? Jag önskar bara att jag hade varit lite tuffare och vågat säga ifrån, för jag vet att det fanns andra där som mådde sjukt kasst av det som hände, men jag vågade inte.

Hur är det i ditt omklädningsrum? Vågar du säga ifrån när det blir för fixerat? Skriv!

Kram, Kitty!

De allra flesta vet vad finnar är, de där röda irriterande plitorna man får i ansiktet, på ryggen eller bröstet. Men vad är acne? Är det samma sak?

Så här är det: Acne och finnar är faktiskt samma sak! Men oftast säger man att den som har mycket finnar i till exempel ansiktet har acne.

Finnar är vanligt hos både tjejer och killar och cirka 1/3 av alla tonåringar har någon form av finnar. Vissa personer kan även få finnar som vuxna, men det är ovanligt.

Men varför kommer finnarna och varför just i tonåren? Jo, finnar kommer när huden producerar för mycket talg/hudfett. Talg måste man ha, det skyddar huden, men när det blir för mycket kan det täppa igen våra porer (små hål i huden).

Just i puberteten får man mer talg på grund av att könshormonerna ökar och det gör de för att man ska kunna få mens, bröst och hår på könsorganen och sådant. Men när man får för mycket talg kan porerna täppas igen, och då kan bakterier växa till sig.  Det kan bli till en inflammation som blir en finne. Finnarna kan vara små och knappt synas eller bli som större bölder med var i som kan lämna ärr efter sig. Vanligaste ställena att få finnar på är i ansiktet, på ryggen och på bröstet eftersom det är där man har flest talgkörtlar. Olika personer har olika känsliga talgkörtlar därför kan det vara så himla olika mellan personer hur mycket eller lite finnar man får. 

(källa akne.nu och netdoktor.se)

Kristina är barnmorska och svarar på dina frågor om underlivet.

I inlägget ”Lilla strået får kompisar” skrev jag om könshår. Fick en superbra fråga på det som förtjänar ett eget inlägg

”Hej Lina, jag har en kommentar. Har ganska mycket hår, stör mig på det, är det helt normalt och hur långt upp växer håret? Tacksam för svar<3
/Anonym”

Det är helt normalt! Håret kan växa en bra bit ut på låren och upp mot navlen. Det kan också växa bakåt mot analöppningen. Killar har oftast mycket mer hår, men även tjejer kan ha riklig behåring. Hur mycket är väldigt olika.

Tycker man att det är jobbigt och i vägen kan man ansa, det betyder att man klipper håret lite. Man kan också raka, men huden där nere är superduper känslig. Många får utslag i form av röda små prickar när de rakat sig. Och det kan klia mega-massor-mycket när det växer ut! Vissa vaxar sig, men det gör fruktansvärt ont och kostar skjortan! Onödiga pengar som man kan ha mycket roligare för! Så ta en rejäl funderare innan du börjar skövla bort hår som är helt naturligt!

Jag minns när jag var yngre, dom enda bilder jag sett av en snippa var tecknade. Dom var alltid helt ljusrosa, släta och platta. Jag såg inte en enda bild på ett riktigt kön. Det gjorde att jag blev så orolig! Är det så det ska se ut, alldeles slätt och ljusrosa? Varför ser min snippa då helt annorlunda ut? Trodde att jag såg fel och jätteannorlunda ut mellan benen och det var riktigt jobbigt.

Men nu vet jag, precis som jag sa i filmen där jag ritade en snippa, att de kan se väldigt olika ut. Snippan kan vara skrynklig, rosa, lila eller brun. Den kan ha korta eller långa inre blygdläppar. Detsamma med de yttre. Och som Lina skrev om håret, vissa har mycket, andra mindre. Jättekrulligt eller nästan rakt, som kan vara svart, brunt, blont eller rött. Hur den än ser ut så är den precis som den ska. Kom ihåg det nu, så slipper du oroa dig som jag gjorde!

Precis som håret under armarna är det jätteolika när man får hår mellan benen. Jag fick mitt första snipphår när jag var 8 år, men det tog några år innan det lilla strået fick alla kompisar. Hur mycket hår man får är också jätteolika. Vissa har bara lite grann, andra har stora buskar. Samma sak är det med färgen. Oftast är det håret i ungefär samma färg man har på ögonbryn och -fransar, fast lite mörkare, de andra bleks av solen. Hårets uppgift är att skydda huden och slemhinnor från baskilusker, värme och kyla. Så det är ganska bra att ha. Men bli inte ledsen om du inte fått något än, det kommer så småningom

Vill du läsa mer om hår kan du kolla in ”Ett paket fullt med svarta små krullhår”.

Efter senaste veckans hårigheter här på Mensbloggen och efter alla era fantastiska frågor och inlägg, beslöt jag mig för att kolla upp ett och annat. Jag letade upp en riktig hårdoktor!

Just nu vandrar jag med min pappa i fjällen och plockar bär uppe i Dalarna, men jag kommer snart hem igen. Det är bra det här med internet så att jag kan ha Mensbloggen med mig i sängen både morgon och kväll. När man är på vildmarksäventyr har jag märkt att man inte bryr sig så mycket om varken hår eller svettlukt som när man är i stan. Underbart! Mitt armhåle- och benhår har nu vuxit ut till ungefär 1,5 cm. Härligt! Ser fram emot många nya kommentarer att svara på ikväll.

Ps. Ville inte fota min armhåla, den är inte helt fräsch efter en dags vandring i fjällen

Jag har en väska som jag bär med mig till jobbet varje dag och visst,  väskan innehåller en dator. Men inte bara det. Längst ner i botten ligger en väl använd deo som jag använder vid nödsituationer.

Ibland kan jag sitta vid mitt skrivbord och få en olustkänsla i kroppen. Är det jag? Då brukar jag smyga in på toaletten och dra några tag under armhålan för att efteråt känna mig som ”The king of the world”.

Dagens tips från mig till dig.

Jag har en killkompis som tycker det är skitjobbigt med hår. Han får bara mer och mer för varje år. Nu har han börjat raka ryggen och jag brukar få hjälpa honom.

En annan kompis tycker tvärtom,  att han har för lite hår. Han är sur för att han aldrig kommer att kunna ha sånt där snyggt skäggstubb som Brad Pitt, eller Homer Simpson har.   Det är så typiskt att man alltid vill ha det som man inte har.

I dag har jag fikat med min bästis Lovisa, som ni säkert kommer lära känna mer här på bloggen, sen har jag läst serietidningar och diskat. Hittills. Ser fram emot nya kommentarer som jag kan svara på!
Det regnar ute så jag passar på att visa er det nya regnmodet.