Det finns risker med att ha sex. Om man ligger med någon i en liten segelbåt och havet stormar så riskerar man att ramla i vattnet. Om man har sex på ett högt berg så kan man träffas av en vindpust och falla handlöst. Dessutom riskerar man att smittas av könssjukdomar. Trots att de flesta vet att kondomer skyddar mot könssjukdomar så är det många som slarvar med att använda den. Jag har själv varit en slarver och drabbats av ånger och oro efteråt. Här är mina bästa kondomtips:

Öva
Det kan kännas svårt och fumligt att sätta på en kondom, men övning ger som bekant färdighet. Som tjej kan man öva på att sätta på en kondom på en frukt eller ett finger. Som kille kan man öva på sig själv.

Ha kondomen i närheten
Det kan kännas lite jobbigt att mitt i sexakten åka iväg till den enda öppna butiken tre mil bort för att köpa kondomer. Se därför till att ha ett kondomställe där det alltid finns en kondom. Exempelvis höger ficka eller plånboken.

Säga till
Det kan kännas jobbigt att säga till om kondom. Men man måste inte ställa sig upp och hålla värsta föreläsningen. Oftast behöver man inte säga så mycket alls. Som kille kan man sätta på sig en kondom och om man är med en kille så kan man ge honom en kondom. Jag tror inte att han kommer gå ut på balkongen och kasta vattenballonger. Om ens partner vägrar så får man säga att man inte vill ha samlag utan kondom.

Nuförtiden är klamydia vår vanligaste könssjukdom, men så har det inte alltid varit.

På 1400-talet härjade syfilis i Europa. I början ansågs det som en lite fin (hur tänkte de?!) sjukdom eftersom många ur adeln och kungahusen drabbades. Bland annat den franske kungen Frans I och den engelske kungen Henrik VIII var drabbade.

Nu har syfilis blivit mer sällsynt och det är nog ingen som tycker att det är fint. 2009 anmäldes 181 fall i Sverige.

Gonorré var den vanligaste könssjukdomen i mitten av 1970-talet. 20 000 personer smittades årligen! Nu är den siffran nere på 600, ganska stor skillnad! Nu har som sagt klamydia blivit det absolut vanligaste sjukdomen. Så det verkar som att när en könssjukdom försvinner så kommer det andra. Vad mycket bättre det hade varit om ALLA könssjukdomar hade försvunnit!

Jag är smittad av munherpes. Då och då ploppar såren upp i mungipan och gör ont. Att äta en apelsin blir en smärtsam upplevelse. Som att strö salt i såret.

Genital herpes heter den formen av herpes som drabbar könen. Även munherpes kan sprida sig till könen via oralsex, men återkommer då inte med samma automatik som den genitala.

Herpes ger små blåsor på könsorganet, som bränner, kliar, eller svider. Blåsorna går sönder och läker utan ärr efter några dagar. Det läskiga med sjukdomen är att den som har herpes kan vara symtomfri, men ändå smitta. Ett utslag räcker för att man ska kunna ställa diagnos. Det går inte att behandla bort herpesviruset eftersom de finns i nervcellerna hela livet. Men man kan mildra och förebygga nya utbrott med medicin.

70-80 procent av svenskarna bär på munherpesviruset, så det är mer vanligt att folk har det än inte.

Nu startar vi ett nytt ämne som vi valt att kalla sjukdomar & obehag. Vi tänkte ta upp allt från små besvär till allvarliga sjukdomar.

När det gäller könssjukdomar så finns det massor av varianter. Gonorré, klamydia, kondylom, flatlöss, HIV och flera andra. Det är väldigt svårt att komma ihåg hur de yttrar sig och vad de heter.

Som tur är måste man inte vara någon expert på könssjukdomar. Om man bara vet hur man skyddar sig när man har sex och ser till och göra det så får man ha hur dålig koll på könssjukdomar som man vill. Kondom skyddar mot både oönskade graviditeter och könssjukdomar.

Är du orolig för sjukdomar?

Att börja i en ny skola är ett perfekt tillfälle att glömma, börja på ny kula och få nya vänner. Det är viktigt att komma ihåg att alla inte är taskiga. De allra flesta är väldigt snälla och trevliga. Att man blev mobbad på den tidigare skolan handlar om att det fanns taskiga människor där och om tillfälligheter. Det betyder inte att man kommer att bli utsatt igen.

Jag var mobbad i lågstadiet och när jag började i en ny mellanstadieskola så bestämde jag mig för att gå vidare och försöka glömma. Jag samlade mod, tog kontakt med folk och fick en massa ny fina vänner. Att byta skola var nog det bästa som hade hänt mig.

En person som bli mobbad behöver stöd och hjälp av någon som ser vad det är som händer och som ställer upp. Här är några tips på hur man kan hjälpa någon som blir mobbad:

♥ Säg till den som mobbas att du står på hans/hennes sida.

♥ Säg till mobbarna att det inte ör okej att hålla på som de gör.

♥ Våga vara vän med den som är utstött trots att du kanske kommer få mobbarna emot dig.

♥ Erbjud dig att följa med den som mobbas till skolkuratorn eller läraren för att berätta om vad som händer.

Mobbning, utstötning och trakasserier är hemska saker som sätter djupa och obehagliga spår. Jag tror ofta att det är så att folk är taskiga mot andra för att inte stötas ut själva. Man vill hellre vara en del av mobbargemenskapen än att bli mobbad. Därför är man taskig mot andra fast det gör ont i magen. Mobbare är ofta väldigt rädda för att själv bli mobbade så de trycker ner andra för att själv hamna högst upp.

Det är viktigt att komma ihåg att mobbare är lika rädda som alla andra. Det är också viktigt att inte vara med i ett kompisgäng där man måste vara taskig mot andra för att passa in.

Efter en jobbig dag i skolan ska det vara skönt att komma hem. I ens eget rum ska det vara lugnt och skönt. Folk som säger taskiga saker i skolan ska inte få säga taskiga saker i ens eget hem.

Tyvärr är det inte så för alla. Mobbningen följer ofta med hem. Trakasserierna fortsätter på mobilen och på internet. Mobbning på nätet och på telefonen är lika verklig, jobbig och allvarlig som någon annan mobbning.

Berätta för en vuxen om någon är elak mot dig så att kan du få hjälp. Det är aldrig okej att mobba någon, varken på nätet eller ansikte mot ansikte.

Här är en låt som gjordes på 1970-talet då det var, som ni förstått om ni läst Kittys, Toras och Mannes inlägg, mycket mindre jämställt än idag. Vi har kommit en bra bit på vägen, men som Manne skrev finns det fortfarande en hel del att kämpa för. Idag känns den här låten kanske lite lustig. Inget som spelas på radion direkt. Jag kan inte låta bli att gilla den, men det är nog för att min pappa ofta spelade den för mig när jag va liten. Både han och min mamma har alltid stöttat mig i att våga stå upp för mig själv och ta för mig. Tack för det mamma och pappi! Det ska jag göra för min dotter också.

Kram

Som Tora skrev var det inte så länge sedan saknade kvinnor rösträtt. I Sverige fick kvinnor rösta 1919 och i Schweiz fick kvinnorna vänta till 1971 med att rösta. Galet!

Tack vare kvinnorörelsens enträgna kamp lyckades man ändra på ett ruttet system. Fortfarande finns mycket som är orättvist och dåligt. Kvinnor som grupp har mindre makt i samhället än män som grupp. Fortfarande så tjänar män mer pengar och sitter på fler mäktiga samhällspositioner. Kvinnlig sexualitet ses ofta som mer skamfylld än mäns sexualitet som ses som stark och självklar.

Men vi kan ändra på sådant som är dåligt. Rättvisan mellan könen har ökat enormt mycket under de senaste decennierna. Om vi fortsätter att protestera mot orättvisor och kämpar på, kan vi så småningom utrota orättvisan och uppnå jämställdhet.
Eller, vad tror du?

Att ha syskon kan vara mysigt och roligt men också väldigt irriterade. Ingen får väl uppleva så många orättvisor som ett syskon. Brorsan får skyhög veckopeng medan man själv får nöja sig med lite skrammel. Syrran är världens fotbollsbegåvning, men själv vågar man inte ens nicka.

Jag har varit oerhört avundsjuk på mina storasystrars frihet. Eftersom de är tre och sju år äldre så fick de göra massor av saker som jag inte fick. Men när jag blev äldre så insåg jag att min frihet var större än vad deras hade varit i samma ålder. Som frihetskämpar hade de gått först och förhandlat sig till generösa regler om hur länge man fick vara ute, hur mycket fickpengar man skulle få och hur ofta man skulle få sova över hos vänner. Tack var mina systrar så behövde jag inte kämpa. De hade vunnit striden åt mig.

Jag har fyra fantastiska helsyskon. En ovanligt stor familj. Från början var vi sju vid matbordet, nu är vi sexton i den närmaste familjen med flickvänner, pojkvänner och barn. För det mesta har det varit härligt att vara så många. I en så stor familj blir man aldrig ensam. Men det har också varit jobbigt. Det har varit så pratigt vid middagsbordet så att man verkligen har behövt spetsa armbågarna och ta i från tårna för att höras och märkas.

När vi skulle ut på vinterutflykter fick jag stå och svettas fullt påklädd i evigheter innan mina småsyskon hade fått på sig sina kläder.

Men det har alltid varit värt det.

Mina syskon är också mina närmaste vänner. Jag har haft svårt att hinna med mina andra vänner. Mina syskon gör att jag alltid befinner mig i ett socialt sammanhang och aldrig känner mig otrygg eller rotlös.