När jag var yngre så tyckte jag att jag var alldeles för spinkig. Jag tittade mig i spegeln och såg en liten sticka. Jag mådde oerhört dåligt över att mina revben syntes och över att de knotiga axlarna var så små. Därför hade jag alltid på mig galet mycket kläder. Först ungefär fyra t-shirts, sedan en tjocktröja och ovanpå det en dunjacka.

Jag svettades förstås konstant. Somrarna var fruktansvärda. Jag gick omkring med ylletröja trots att det var kokhett. Komplexet fortsatte länge. När jag i tjugoårsåldern reste till Spanien gick jag omkring i mörka jeans i ett 43 grader varmt Sevilla för att jag vill dölja mina spagettiben.

Hela min tonårstid var ett svettbad. Helt i onödan. För egentligen var det ju inget fel på min kropp. Det satt i mitt huvud! Jag önskar att jag kunde åka tillbaka i tiden och berätta för den tonåriga Manne att hans kropp är fin.

Så ett tips till alla som har kompisar med komplex: Ge en massa komplimanger till dem. Säg att deras höfter, näsor och axlar är fina. Hjälp dem att uppskatta sina kroppar!

Och till dig som har komplex: Fokusera på det du tycker är fint och ge dig själv komplimanger.

När jag kom i puberteten började jag svettas mycket mer och på ställen där jag aldrig hade svettats tidigare. Särskilt på rumpan. Jag var rump- svettens okrönta konung! Men det ville jag absolut inte att någon skulle få reda på…

En dag på gympan hade vi två praktikanter från gympalärarut- bildningen. Först körde vi intervall- träning. Jag svettades sjöar. Sedan var det dags för något slags hinder- bana. Man skulle krypa på alla fyra. Gymapalärarna upptäckte att min stjärt var täckt av svett och skrattade så att de skrek: ”Hahaha, hur kan man svettas så mycket på röven. Var det Manne du hette?”. Klasskompisarna hade inte märkt något tidigare, men nu vändes allas blickar mot mig.

Jag kan fortfarande inte förstå hur vikarierna kunde vara så oansvariga, elaka och helt dumma i huvudet. Usch!

Vad är ditt värsta gympaminne?

Jag tycker att riktigt stark svettlukt nästan luktar som kattkiss, och i skolan var jag så himla rädd att någon skulle tycka att jag luktade så.

I min klass gick det en jättegullig tjej. Hon var sportig som attan och bäst i klassen på fotboll. Hennes vader var dubbelt så stora som mina – av bara muskler! Men det konstiga var att hon luktade så himla mycket svett! Så mycket att det nästan var obehagligt, nästan i kattkiss-klassen. Vi hade skåp väldigt nära varandra i skolan och ibland var lukten så stark när hon stod bredvid så att jag fick hålla andan.

Jag tyckte så otroligt synd om henne, men kände att jag inte kunde säga något. Hur säger man det liksom? ”Du, förlåt, men du luktar jättemycket svett.” Nää, så kunde jag bara inte säga!

Jag funderade väldigt mycket på hur det kunde vara såhär, för jag såg ju att hon duschade på gympan och att hon använde deodorant. Kanske hade det med puberteten att göra, att hon svettades ovanligt mycket under en period, eller att det luktade starkare än vanligt just då. Jag vet inte. Kanske gick det över när hon blev vuxen.

Vad tycker du att man ska göra om någon på gympan eller i skolan luktar svett? Ska man säga till, och vad säger man i så fall? Skriv! Jag vill veta!

Kram kram

Ps. När min hankatt inte krafsar över kisset i lådan luktar det som om någon med jättemycket svett har varit i mitt badrum.

Jag svettas på tre ställen:

♥ på överläppen
♥ mellan brösten
♥ under armarna

I vissa (extrema) fall kan jag även bli svettig i pannan och nacken. Men då ska jag banne mig ha ansträngt mig rejält.

Just ansträngning är en anledning till att kroppen svettas. Det är nämligen så att när man får ökad puls så höjs kroppens temperatur, och då svettas man helt enkelt för att kyla ner kroppen! Saker som kan höja pulsen och temperaturen i kroppen är ju såklart att anstränga sig genom t ex träning men också att vara nervös för något, äta väldigt stark mat, hormoner, vissa sjukdomar och vissa mediciner.

En vuxen person kan svettas från ungefär 1 dl till 8 liter(!) vatten per dag! Hur mycket man svettas beror på vilken typ av person man är och vad man håller på med om dagarna. Ungefär 1-2% har problem med jättemycket svettningar, så det är inte särskilt vanligt. Vanligast är att man svettas mycket om händer, armhålor och fötter.

Och lukten då? Det är inte svetten i sig som luktar faktiskt, utan det är kontakt med bakterier som finns på huden som gör att svett börjar lukta. Könshormonerna påverkar våra svettkörtlar vilket gör att man börjar svettas mer under armarna i tonåren när man kommer i puberteten. Att tvätta sig under armarna regelbundet och använda deodorant (eller antiperspirant) kan minska lukten.

Jag luktar mest svett när jag blir lite rädd. Då är det som att min kropp måste kylas ner snabbt som attan och jag vrål-svettas under armarna, och lukten kommer med en gång. Jag brukar kalla det för min ”skräcksvett”.

Skräcksvettas du? Berätta! Kram Jonna

Ps. Undrar om killen på bilden skräcksvettas eller om det bara är varmt?

Efter senaste veckans hårigheter här på Mensbloggen och efter alla era fantastiska frågor och inlägg, beslöt jag mig för att kolla upp ett och annat. Jag letade upp en riktig hårdoktor!

Det är inte bara i unga år som den fräna doften av svett och stark parfym kan tränga ut ur armhålan. Även rutinerade sportreportern Patrik Ekwall fick en gång  veta att allt här i världen inte luktar hallon.

Ps. Posta gärna några sköna länkar till kul luktklipp i kommentarfältet!

I lördags berättade jag om en kompis som inte luktade så gott. Så här fick vi henne att lukta hallon!

Efter att funderat så att håret kryllade sig på huvudet kom vi på en lysande idé! (Undrar om det är så min bloggkompis Kalle fått sina fina lockar? ) Vår älskade stinkyvän fyllde år en månad senare så vi la ihop pengar till en fin present med deo och lite duschprylar. Hon blev jätteglad för presenten och luktade sedan godast av oss alla!

Men Jonas! Om det nu är du som luktar så måste du faktiskt ta lite varmvatten och tvål där inne på toan innan du stryker på mer deo. Göra en ”raggardusch”, alltså! Annars luktar det bara ännu värre sen.
Det är ju bakterierna som växer där i den fuktiga värmen som luktar svett, inte svettvätskan i sig. Det är ju viktigt att tvätta sig noga, på alla håriga ställen, särskilt i puberteten.

Jag minns att jag också, precis som Lina, hade en tjej i min klass i högstadiet som alltid luktade väldigt mycket svett. Det pratades ganska mycket om det bakom hennes rygg och man undrar ju om hon inte kände lukten själv.  Stackars henne!

Här kommer några alternativ på hur man talar om för en kompis att de luktar svett:

1) Du, jag vill inte vara taskig men jag tänkte bara säga för din egen skull att du luktar mycket svett idag. Vatten tvål och deo skulle göra susen!
2) Oj, vad du luktar svett!
3) Luktar det inte lite konstigt här, svett liksom? (Man luktar sig själv i armhålan.) Nej, det är inte jag.
4) Man skriver en anonym, vänlig men ärlig lapp som man smugglar ner i personens väska.
5) Ger en deo i present på födelsedagen.

Jag har en väska som jag bär med mig till jobbet varje dag och visst,  väskan innehåller en dator. Men inte bara det. Längst ner i botten ligger en väl använd deo som jag använder vid nödsituationer.

Ibland kan jag sitta vid mitt skrivbord och få en olustkänsla i kroppen. Är det jag? Då brukar jag smyga in på toaletten och dra några tag under armhålan för att efteråt känna mig som ”The king of the world”.

Dagens tips från mig till dig.